Tänk vilka skitungar vi var då, he he kul att minnas.
Ha en bra helg alla mina följare.
fredag 17 juni 2011
Källaren och rädslan.
På sätt och vis var det härligt med rädslan som pirrade i magen och håren som reste sig i nacken. Det hände sig ett år att Vresen, som vi kallade honom, en gubbe som höll till där nere, drack öl och snarkade i någon av gångarna. Han vaknade en gång av vårat stoj, kravlade sig upp på vingliga ben, fick tag i Sam som skulle vara tuff och stod kvar lite för länge. Vresen skrek åt honom att han skulle slå ihjäl oss om vi fortsatte härja i källaren. Vi andra sprang allt vad vi orkade ut på gården igen. Sam kom ut han också men han var inte lika tuff då. Alltså, slut på källarleken för ett tag i alla fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det är kul när man tänker tillbaka. Så annorlunda det var då! Inte var ni speciellt rädda för att gubben skulle göra er nåt riktigt illa? Inte ens era föräldrar var väl det. Tänk vilken skillnad det blivit i samhället!
Trevlig helg!
Tänk vilka minnen som dyker upp.
Det är roligt att få ta del av dina.
Kram från Karin
Härligt att du delar med dig av dina minnen. Kom osökt att tänka på detta: Många ljusa minnen gör det lättare att leva.
Önskar Dig en skön helg.
Kram från mig.
sv: om du mejlar mig svarar jag mer på frågan ;)
Skicka en kommentar